Azerer, jag ser er!

[Stefan Diös]

Jag missade Scrabbleträningen i förrgår men måste erkänna att jag hade ett
stort utbyte av kvällen ändå. Jag besökte nämligen en tillställning där det
bland gästerna fanns ett litet antal azerer.

Wow!!

Eftersom jag inte spelar i Sveriges fotbollslandslag är jag inte van vid
att möta azerer. Ju mer jag tänker på saken, desto mindre tror jag mig
kunna bekräfta att jag över huvud taget har skådat en äkta, livs levande
azer någon gång förut. Det kändes högtidligt.

Det var azeriskor där också. De gjorde förvisso inte så mycket väsen av sig
utan stod mest i ett hörn och såg azeriska ut. Jag överfölls av en stor
lust att närma mig dessa människor och försöka förklara för dem hur mycket
de har berikat mitt liv som Scrabblespelare sedan SAOL 12 kom ut för två år
sedan. Deras frigörelse betyder mer för fler än vad de kanske själva inser
vidden av. Jag ville betyga dem min respekt och vördnad...

...men jag tordes liksom inte. Jag menar, man går ju inte bara fram till
kungen eller Carola eller Leif Loket Olsson och börjar prata. Hur skulle
det se ut? Och så talar jag ju inte azerbajdzjanska. Nä, jag nöjde mig med
att vörda azererna på håll. Och så vill jag självklart delge den här listan
min filosofiska upplevelse. Jag är säker på att det finns många av er som
förstår mig helt och fullt.

Jag undrar om azererna har samma nytta av svenskar som vi har av dem?
Vilket ensidigt utbyte det vore annars!



S Diös