Orlov Sifferkod och annat

[Per Starback]

Jag skrev:

> Orlov Sifferkod

Händelsevis råkade jag igår se att jag inte är den förste som råkat
höra fel på Orlov och Olof! I Esaias Tegnérs _Språkets makt över
tanken_[1] finns det en avdelning "Språkljudets roll i mystik,
folktro, kabbalistik" där det bland annat står om hur språkliga
tillfälligheter blivit källa till åtskilliga vidskepelser. Bland annat
står där:

   I Västmanland säges Olsmässedagen, den 29 juli, vara rätta tiden
   att giva "olovssedlar". Man har uppfattat orlov, det tyska Urlaub,
   som namnet Olov.

Bara en sida senare talas om kabbalistik (ej i SAOL!) och "gematria"
(ej i SAOL) som där översätts med "siffer-metoden". Det handlar alltså
om en sifferkod, även om det ordet inte används där!

Så över till lite ditt och datt som jag har tänkt kommentera:

Tack för uppskattande kommentarer och fnissningar från flera håll.
Jag har som vanligt tagit hjälp av datorer och använt ett
rättskrivningsprogram (aspell) för de flesta utbytena. Stefan skrev

>>  Storbak   Storpack  Sträck   Starbåt
> Synd att det fina gamla ordet STARBRAK försvann ur SAOL redan 1986!

Det var ett fint och nästan dagsaktuellt ord! Tur att jag inte kunde
det, för då hade jag kanske lockats att lägga det nångång. I SAOL2 är
det "föga brukligt", i SAOL8 står det inte alls, i SAOL9 står det utan
förbehåll, i SAOL10 är det "ålderdomligt" och i SAOL11-12 står det
inte med alls.

Anders skrev om "luntare" att så kallades barnpyromaner när han var
barn. Men SAOL-ordet är ju ett annat, nämligen någon som "luntar"
i den finlandssvenska betydelsen "fuskar".

Ordet "luntare" kom upp eftersom det var med på den lista med 20
slumpvisa sjuor som jag gjorde en miniundersökning på. Johan Rönnblom
kommenterade

> Jag vet inte om jag köper detta om man inte först gör experimentet
> baklänges också.

Jag håller helt med om experimentet knappast visade på det resultat
jag var ute efter. Jag publicerade det ändå med viss tveksamhet.
Men oavsett det tror jag fortfarande att det är skillnaden i skrivsätt
för sammansättningar som är det främsta skälet till att skillnaden i
antal godkända ord i svenska och engelska inte är större än den är,
trots den väldiga skillnaden i obskyrhet. Den första upplysningen, att
46 av 100 kollade sjuor var sammansättningar är nog den intressantare.

> Bara för att "månvarv" eller "utlotta" inte översätts till ett ord i din
> ordlista är det ju inget som säger att sådana ord inte skulle kunna finnas,
> eller finns,

Nejvisst. T.ex. kan "månvarv" även översättas med "lunation". Det var
för att få nån slags konsekvens i det som jag hela tiden valde den
första översättningen som min ordbok gav. Min tanke var att det skulle
vara något mer rättvisande än att se om det fanns *någon* synonym som
är ett ord. Precis som det kan finnas sådana synonymer på engelska kan
det ju finnas det på svenska också. (I just detta fall finns ordet
"lunation" på svenska också (även i SAOL).)

Fast rättvisande blir det inte ändå. Ordböckerna ger ju inte
översättningar som är ungefär lika obskyra, utan tvärtom väljs en
tämligen oobskyr översättning då så är möjligt, så hela min metod är
egentligen oanvändbar.

Men bläddra i en engelsk ordbok och se hur stor del av uppslagen där
som inte är godkända ord på grund av bindestreck eller för att de är
flerordssammansättningar och jämför med SAOL. Det torde vara en
markant skillnad. Och detta trots att ord som "jordgubbsglass",
"journalistpris", "judepojke", "judoklubb", "julgransglitter" (alla
tagna från samma uppslag i SAOL) troligen inte står med i någon form
alls, trots att motsvarande (särskrivna) sammansättningar kan bildas
på engelska också. Så för att få den skillnad i antal godkända ord som
finns krävs en ännu mycket större skillnad i hur många uppslag som det
handlar om från början. Med så många fler uppslag är det klart att
även betydligt mer obskyra ord kommer med.

/Per

----------
[1] Ursprungligen publicerad 1880 i skriftserien _Ur vår tids
forskning_, och då förstås gammalstavad "Språkets makt öfver tanken",
men jag läste en något uppdaterad version i _Ur språkens värld_
(1922).