Re: Otillåtet byte

[Stefan Diös]

Angående Pers bekymmer:

> > På torsdagsträningen i Stockholm senast begick jag ett misstag.
> > Jag försökte byta brickor fast det var otillåtet.


Vilken intressant fråga! Hur ska man bäst bestraffa Per Starbäck? Ibland är 
det roligt att vara ordförande!

Nåja. När det uppstår såna här händelser är min erfarenhet att nästan alla 
spelare i praktiken är "snälla" och beredda att se genom fingrarna med den 
sortens misstag som vi alla kan göra. Icke desto mindre är frågan 
intressant på riktigt. Vi vet ju att allt som kan inträffa inte går att 
täcka in i reglerna, varför vi också har försökt att (med sedvanlig 
snigelfart) införa en passus om att domaren alltid har rätt att bestämma 
enligt sitt eget huvud. Men en sån här grej skulle ju kunna hända igen.

Om jag blev tvungen att döma i frågan, utan att det fanns någon särskild 
regel om det, skulle jag nog bli lite grön i ansiktet men sedan tvinga Per 
att passa och behålla sina brickor. Resonemanget skulle vara att han har 
slagit på klockan utan att lägga ut några brickor och då är det för sent 
sen. Och att byta skulle ju, som det visade sig, inte vara tillåtet.

Men vad händer då om han hinner genomföra bytet innan det upptäcks? Svårt 
fall. Då skulle jag plötsligt luta åt att döma till skurkens fördel, 
nämligen att låta spelet gå vidare enligt ett annat resonemang som säger 
att "gjort är gjort även om det är fel". När jag utbildade mig till 
bordtennisdomare på 70-talet fick jag t.ex. lära mig att en boll aldrig kan 
spelas om, även om man i efterhand kommer på att det var fel spelare som 
servade. Och här i Scrabbleförbundet har vi kommit överens om att det 
slutresultat som spelarna angivit på det färdiga protokollet ska gälla, 
även om det senare visar sig vara feladderat.

Det finns också en annan princip som säger att varje spelare själv får 
bevaka sina egna rättigheter. Alltså, om Per säger att han tänker byta är 
det min sak som hans motståndare att kolla påsen så att han verkligen får. 
Missar jag det får jag skylla mig själv. Det skulle också tala för att låta 
spelet gå vidare.

Men denna princip förutsätter ju verkligen att ingen missbrukar den t.ex. 
mot en nybörjare som inte har alla regler i ryggmärgen ännu. Per kan inte 
skrika "jag byter", slå på klockan och blixtsnabbt rafsa åt sig nya brickor 
innan motsåndaren hinner säga flaska, och sedan hävda att "nu är det 
överspelat så nu gäller bytet". Det är just för såna händelser jag vill ha 
en regel om att domaren av etiska skäl kan besluta "mot reglerna" i extrema 
fall.

Så den springande punkten för mig är nog hur lång tid som hinner gå innan 
felet upptäcks, och hur mycket som hinner hända under tiden. Jag vet inte 
riktigt om jag kan säga exakt var gränsen borde dras för att ett fel ska 
anses "överspelat".

Det kan tilläggas att vi har många situationer som förutsätter ett 
hederligt beteende mellan spelarna. Vi har ju ingen matchdomare vid varje 
bord. Någon kan t.ex. medvetet säga en högre poäng för sina drag än vad man 
ska ha, och hoppas på att motståndaren inte bryr sig om att kolla den eller 
åtminstone ödar sin tid på att kontrollräkna. Mycket fult. Jag vet ingen 
som uppsåtligen gör sånt och om jag skulle upptäcka det skulle jag bli 
mycket mörk i synen. (Felräkningar av slarv gör vi däremot alla. Det händer 
i nästan varje parti och är inget att bråka om.)

Till sist: En mer (tragi-)komisk situation, som inte kan vara emot någon 
skriven regel alls, är om båda spelarna gemensamt beslutar sig för att vara 
rebelliska. Motspelaren får ju godkänna vilka ord han vill, även om han vet 
att de är felaktiga. Då kan två spelare lägga ut ZÖGTRRK och 
KINSTREDLOMSUYA och vad man vill, och sedan godkänna det. Rullning i varje 
drag! Trippeltrippeltripplar överallt! Vilka rekordpoäng! Detta skulle 
knappast påverka själva tävlingsresultatet mer än en "vanlig" läggmatch, 
vilket förvisso är ett ondskefullt brott, men vad ska de stackars 
statistikerna göra när de räknar snittpoäng och rekord?!



S Diös